VÄLKOMMEN IN I MITT GODA KÖK!

torsdag 5 september 2013

Step...

Nu blir det ett inlägg utan bilder. Kommer inte handla om mat heller, ja, inte mycket i alla fall...

Den här veckan har jag försökt komma igång "hösten", typ. Ni vet, rutiner och annat. Mest gympa. I måndags hade jag tänkt prova ett steppass i lagom tid efter jobbet men sega Monkan fattade inte att bokningen var en hel vecka innan så den var såklart fullbokad innan jag fått igång paddan. Suck. Men det fanns ett tillfälligt step på ett annat Friskis så då gick jag på det. Eller steppade. Eller fattade inte. Nåja. Satsade på ett annat steppass idag. 

Jag är så korkad. Så trög. Så totalt okoordinerad. Så orytmisk. Så tiltad. Ställde mig med min bräda lite lagom strategiskt för att se ledaren men kanske inte synas så mycket själv?

Den hurtiga ledaren visar sitt bassteg - tryck, tryck, knä - och redan där tappade jag bort mig. Kan ni det så är ni med!!! (Eller hur?) men sedan skulle bassteget snurra (?) och hopp över och hopp tillbaka och knä!? Försökte gå tillbaka till första bassteget men det blev...fel. Otakt. Riktig jävla otakt. Alla kör det där snurrade bassteget tio gånger, eller kanske hundra, vad vet jag som inte ens fattat det första?

Chachasteg kan jag. :-) Korsa fötterna kan jag. :-) Men sedan ska det snurras över den där brädan igen. Va fan!? Vad är höger? Vad är vänster? Vad är upp? Vad är ner? Var är jag? Nu är jag gråtfärdig. Jag tänker att jag ska ställa tillbaka brädan och gå. Innan jag börjar gråta. Känner mig totalt, totalt fel och dålig...det är en stor spegelvägg framför oss, vi ska titta på oss själva när vi skuttar och snurrar runt brädan. Kul...Men jag sneglar lite mot de andra...och ser en som gör en annan väldigt enkel rörelse på bassteget och Voila! I takt!!!

Ska inte säga att det går bra sedan. Men jag hamnar hyfsat i takt och klarar lite. Lite. Inga snurrar, min hjärna hinner inte separera ut åt vilket håll benen och fötterna ska...

Nu är mitt problem om jag ska prova igen nästa torsdag? Maken säger att jag måste - jag var riktigt arg på mig själv när jag kom hem - men tänk om de andra tycker att jag är ett riktigt pucko som dessutom är så knäpp att jag kommer igen...? För jag skäms en aning över att jag inte kan...

Anyway, väl hemma så rörde jag ihop en sås på lök, vitlök, färsk spenat, krossade tomater, grädde och keso och gjorde en liten lasagne. En liten mattröst. 

4 kommentarer:

Erikas LCHF till vardag och fest sa...

Step är så roligt. :)

Första gångerna brukar man mest vara förvirrad, sen blir det bättre och bättre för varje gång.

Heja dig!

monkan sa...

Jag har gått på step förr; mitt problem är att det som tar andra en el två ggr att lära, tar mig fem...jag har väldigt dålig koordination...och denna step var svår!!! Alldeles för krånglig första passet på terminen!

Men jag ska nog ge den två ggr till, hmm, så får jag se sen! ;)

/M

Svetlana Driagina sa...

Hi, hi, du är rolig! ;)
Ja, det kräver sin koordinationsförmåga! :)
Övningen ger färdighet, eller hur? ;) Kämpa på, så kan du till slut!
Kramar!
//Lana

monkan sa...

;)
Två ggr till, om jag vågar...

Kram/M