VÄLKOMMEN IN I MITT GODA KÖK!

tisdag 21 augusti 2012

Ingen bra dag igår...

Knepig måndag igår. Började bra. Sedan vet inte jag, men klockan gick mycket fortare än mitt arbete. Jag hann inte allt jag tänkt, trots planering. Irriterande. Min egen lunch blev sådär, lite caesarsallad med kyckling och lite gräddförstärkt stroganoff. Var så hungrig, det blev för sent så när jag ätit upp så såg jag salladskålen jag glömt äta.

Åkte hem, bytte om och cyklade till gympan. Gympade. Cyklade hem. Hungrig. Hade köpt kalvfärs. Mums, Wallenbergare. Tänkte jag. Hjärnsläpp. Fanns nästan inget i kylen. Mandelpotatis från surströmmingskvällen. Ingen sallad. Ingen gurka. Inga tomater. Å, lite paprika. Hurra.

Gjorde en wallenbergssmet. Skalade lite potatis (grabbarna kan ju äta), strimlade paprikan. Drog igång ett batteri med stekpannor på spisen. Pyttelite smör i kylen. (Vad är detta?) Ok, finns ju kokosolja. Klickar i biffarna – fan vilken lös smet? Potatis i den andra stekpannan. Biffarna går inte vända. Hmm. Potatisen fastnar i botten. Hmm.

Biffarna går fortfarande inte vända. Potatisen får ingen färg. Potatishinna i botten på stekpannan. Lyckas vända en biff. Resten ramlar isär – verkligen ramlar isär. Får ett litet spel och hackar sönder biffhelvetet i pannan, häller på mer grädde och kryddar med tomatpuré och senap och rör. Och rör. Rör om i potatisen också men den får fortfarande ingen färg. Potatishinnan i botten på stekpannan blir tjockare.

Hettar upp tredje stekpannan och vräker ner paprikan. Helt otippat så blir paprikan bra.

Slänger fram tallrikar och bestick och glas och ropar surt på man och son att maten är klar och att det inte är den middag som jag tänkt servera men ät eller var hungriga. Typ.

Ja, det var kvällens middag. Blekstekt potatis med färglös kalvfärssoppa och riktigt god paprika…

Även solen har sina fläckar.

Men gympan gick bra.
Borde ha tröstat mig med det här...men det var söndagens födelsedagsbubbel...

Tur att det inte fanns en sådan här påse i närheten..!



1 kommentar:

ryskadockor sa...

Ja, verkligen, tur att den inte var i närheten... för det ju sådana stunder som slår oss hårt!
men det gick ju ändå att äta maten! ;):)
Hoppas det blir bättre imorgon!
Kram kram
//Lana