Klappat och klart!

Det hände något konstigt när jag gick från jobbet på idag, märkligt...jag åkte in till citykärnan - lite korkat kanske - hade en ytterst, ytterst vag idé om julklappar. Det är inte synd om mig, nej, jag ska köpa något till min make som önskat sig en enfärgad tröja..? Nä, hehe, inte från frun! Maken ska vad jag förstår handla resten av klapparna (till "lille" sonen då) men eftersom jag inte har lust springa runt dagen innan eller samma dag som julafton så tänkte jag att jag kunde fixa det när jag ändå var inne i smeten.

Och smet var det. Irrade inne på Gallerian en stund och kippade efter andan och det är väl f-n vad sakta folk går! Men sedan jag gått ut och fått luft så vände det. Inom en halvtimme hade jag hittat fyra (4) klappar, två till de var, inget de önskat sig förstås, men för en gångs skull kände jag mig nöjd! (Ser ingen annan förklaring än LCHF här för detta har nog aldrig hänt tidigare). Så nöjd var jag att jag helt plötsligt stod utanför ett spanskt tempel - där det finns kläder med mönster i vilken kombination som helst, gärna omöjlig - och som av en osynlig magnet drogs jag in och när jag kom ut var jag en klänning rikare, ja eller fattigare, men...nöjd!

Och ännu märkligare är att jag redan slagit in klapparna i fint papper och till och med gjort rosetter på paketen. Detta brukar ske låååångt efter läggdags natten innan julaftonsmorgon...eller innan tomten är på ingående...har ju hänt...hmm, detta är nog ytterligare en LCHF-bonus!

Det är en sak jag brukar vara en jäkel på och det är rimmet. Så eftersom allt annat gått så bra så skiter sig väl det...