Nu har jag gjort Rättikagratäng – ”falsk potatisgratäng” en andra gång. Inspirationen hittade jag hos Birgitta Höglund och jag har gjort den nästan likadan.
Rättikagratäng för 6 pers
7-8 hg rättika tunt skivad
2 gula lökar tunt skivade
2 pressade vitlöksklyftor
150 gr fetaost smulad
3 dl riven fet ost
4 dl vispgrädde
Salt och nymald peppar
Sätt ugnen på 175 grader.
Varva rättika, lök och ost i en smord form, avsluta överst med rättika. Salta och peppra mellan varje lager. Spar lite riven ost till slutet av gräddningstiden. Häll över all vispgrädde och ställ in i ugnen. Kolla efter 1 timme om den känns klar. Strö över det sista av rivosten och låt det gratinera sista tjugo minuterna.
Rättikan blir inte riktigt lika mjuk som potatis, men känns heller inte rå som potatis kan göra om den inte är helt klar. (Nästa gång ska jag nog koka rättikaskivorna innan för att se om man kan få de mjukare!) Men trots att skivorna är lite hårda smakar det väldigt gott.
Blev en riktig söndagsmiddag – fast utan våra utflyttade raringar, tyvärr – med entrecote och rödvinssås till gratängen. Vi tog faktiskt lite rödvin till ikväll, var ju tvungen öppna en flaska för att göra såsen…!
Om två söndagar hoppas jag barnen kan komma och äta. Då firar vi kanske far? (Det hänger ju på mig hmm, det är ju jag som lagar maten…)
Denna söndag (ja, hela helgen) har jag och maken fått sååå mycket gjort; fantastiskt att vi lyckades slänga så mycket; det är skönt i hela kroppen. Det mest sköna är utrymmet under trappen! Stor klump i magen är borta!
Efter gympan åkte vi och köpte gipsskivor, nio stycken åbäken som vi bar in i huset från baksidan – jiiz vad tungt det är! Så mycket kroppsrörelse idag. Stark blir jag, hehe. Fast egentligen är det ju lchf:s förtjänst…Hehe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar