Har gett mig på att baka biskvier. Vilket är lite kul för egentligen är jag inte särskilt bra på kakor – inte i mitt tidigare liv heller. Hade två som jag klarade – kolakakor och chokladsnittar – och maränger, det var jag riktigt bra på! Och inte saknar jag kakor (maränger, ja) särskilt mycket heller så jag undrar själv varför jag ger mig på det?
Jag gjorde så här snygga!
Inför semestern nu så köpte jag mig en ny kokbok – jag har förlitat mig på Anna Hallén och mina egna recept och minnen hittills – LCHF för vegetarianer av Pauline Demitriades och Katarina Wikholm. Jag är långtifrån vegetarian, tycker för mycket om kött, men är ändå av den åsikten att vi inte behöver vräka i oss kött vareviga dag. Dessutom vill jag gärna lägga mina surt förvärvade pengar på riktigt kött och det har jag inte råd med varje gång! Så jag har en tanke om att om jag lagar mer vegetariskt så kan jag köpa riktigt kött och kravgrönsaker och på så sätt äta än mer riktig mat utan tillsatser och bekämpningsmedel.
(Det vanliga kött som säljs i butikerna, de kossorna får spannmål som mat, en kossas naturliga mat är ju gräs! Spannmålet ger oss för mycket Omega-6 vilket i sin tur kan ge upphov till inflammationer i kroppen. Ja, ni förstår, det är ibland jobbigt att få insikter. Så gräsbetat kött ska det helst vara, det vi stoppar i oss. Jag tror tyvärr det här gäller lax också, den odlade norska, den får spannmål i sitt foder. Säkert annat skit också. Vad kan man göra?)
Hur som helst – kom bort lite från kakorna – så fanns det förstås efterrätter även i den. (Verkar ibland vara det viktigaste, att vi ska kunna äta efterrätter… alla lchf-kokböcker och tidningar har mängder sådant med.) Jag kom av någon märklig anledning att fastna för chokladbiskvier – åt inte det förut, gillade inte mandel – och beslöt mig för att provbaka dem. Receptet innehåller vit choklad, vilket inte känns helt ok för mig, å andra sidan så triggar mjöl mig mer än socker, så…
Väl i affären för att handla så läste jag förstås ingrediensförteckningen på den vita chokladen, och ja… så jag kollade med vanlig mjölkchoklad och beslöt mig för den istället. Lite mindre skräp i den, men fortfarande sådant jag helst inte vill äta. Samma kolhydratnivå i bägge. Totalt är det 100 gram choklad på 12 biskvier, visst fattar jag att det inte blir mycket om man äter bara en. Men ändå. Och för att förvärra ännu mer så blev det 70 procentig choklad i stället för 85. Kommer förmodligen inte kunna äta någon.
Chokladbiskvier 12 st
100 gram sötmandel
3 äggvitor
250 gram rumstempererat smör
1 krm vaniljpulver el skrap från 1 vaniljstång
50 gram mjölkchoklad
100 gram mörk choklad 70%
50 gram mjölkchoklad (valfritt)
Vispa äggvitorna till hårt skum. Mixa mandel i matberedare med kniv. Vänd ner mandeln i äggvitan och rör försiktigt om.
Klicka ut 12 klickar på en bakplåtspappersklädd plåt och grädda i ugnen ca 15 minuter. Låt svalna.
Blanda smöret med vaniljpulvret. Smält försiktigt 50 gr mjölkchoklad i mikrovågsugn eller över vattenbad.
Blanda med smöret. Ställ in i kylen till det blivit bredbart.
Bred smöret på biskvibottnarna och ställ tillbaks i kylen så smöret blir hårt.
Smält den mörka chokladen i mikrovågsugn eller över vattenbad. Doppa biskvierna så de blir chokladtäckta. Om du vill, smält resten av mjölkchokladen så den blir rinnig och ringla den över biskvierna. För mig gick inte all mjölkchoklad åt. :)
De blev ganska goda – tänk att jag gillar mandel? – men ruskigt stora… nästa gång tänker jag halvera receptet och göra munsbitar istället!
Det finns recept på en Schwarzwaldtårta i boken också. Den kanske jag gör när jag fyller år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar