Vardag

Igår grät jag mig igenom sista avsnittet av "Torka inga tårar utan handskar". Ett och annat leende bjöd den tack och lov på också!

Själv flyttade jag ner till Stockholm -79. Fast man såg så visste man så lite...när jag fått mitt andra barn blev jag uppringd av en gammal vän som berättade att en gemensam vän dött - i Aids. Vad de fick betala för sin nyvunna frihet - tack vare ett trångsynt samhälle.

Usch. Och är vi bättre nu? Eller flyttar vi bara vår trångsynthet? Invandrare, muslimer?

Snälla låt oss gå framåt!